vid flygplats
hemkomst
från resan

känslan var
sann detta
är början
av en saga

en resa mot
oss i framtid

saknaden var
stor när vi
for åt
olika håll

tankarna bara
på dig
längtan
att inte kunna
känna hud
din röst

på tågstation
du kom i ljus
som nådde
ögon
du log

hettan slog emot
mig

höfter
bröst
ben
händer

din doft
din intelligens
din personlighet

du var vacker

stolthet hindra
du fick veta i
ord
mitt hjärta vet

en kram i
innerlig famn
en kyss som
bara du kan

under lundens
träd

vi fråga varann
om lov
blev följeslagare
en stund
på vägen
tillsammans

regn mötte
jord

ett frö
blev satt

med våren
kom
vårt barn

sedan fler


den årstid
är höst nu

ändå minnet
en vän

viskar
det som
fanns

som
glömts
i mig

min vän
kom
tillbaka

berätta om
då om nu
om sen

min vän du
behövs
så mycket

när du inte
heller kommer
när minnen
tas
bort

finns jag inte

när jag inte
är sann

när jag blir
lögn

när sveket
är
så stort

önskar
du fanns
vid min
sida

mörkret
finns hos
mig ikväll

minnet
är min enda
vän