Livet skapar vägar för oss att följa.
Somliga väljer vi själva att vandra ner för, eftersom det är den rätta passagen genom livet och vi vandrar vägen utan problem, utan att bli vilseleda ner längs en annan.
Somliga väljer vi utav rädsla, utan att veta om vart den rätta vägen går, utan att tänka på att det kan leda oss fel ett tag.
Somliga väljer vi utan att ha något val, för att vi har dragit oss ner längs den vägen, utan att tänka på att den leder oss mot en återvändsgränd.

Somliga hamnar på sin utvalda väg ifrån början och vandrar längs den utan några större problem. De vandrar längs vägen av ljus och möter enbart mörker vid vägkorsningar, men de vet vart de ska fortsätta. De vet vilket håll som är det rätta, vilket som håller det i ljuset.

Somliga går längst sin utvalda väg, men råkar välja ett sidospår. De vandrar längs vägen av ljus men faller ibland in på vägar som leder mot mörkret. För eller senare hittar de dock tillbaka till sin rätta rutt, lyckas fly ifrån mörkret och fortsätter att vandra med hjälp av det som de har lärt sig på sina villovägar.

Somnliga hamnar på fel väg utan att tänka sig för vart den leder dem, de väljer vägen utav rädsla. De följer vägen utan att veta faran av som lurar bakom den. Utan att veta hur mycket de kan vilseleda oss. De tror på att det är den rätta passagen, att det är vägen de måste följa för att finna ljuset i sitt liv. Istället vandrar de ner längs en oändlig stig som gror allt mörkare för varje steg. När de väl kommer till insikt av vilken väg de tagit är det försent, vägen bakom dem har försvunnit och de kan bara fortsätta vidare in i mörkret, utan återvändo.

Livet skapar vägar för oss att följa.
Somliga lever längs den rätta vägen i lycka, där de har allting som de behöver för att vara välmående.
De är vid liv. De känner sig lyckliga. De känner att det är bra. De försöker att rädda andra så de kan må som dem gör.
Somliga lever enbart de har tagit felsteg, de har vandrat längs villovägar men dragit sig tillbaka på den rätta stigen.
De är vid liv. De känner sig sådär. De känner att de mår bra ibland. De försöker att rädda sig själva.
Somliga förfaller, vandrat längs fel väg utan räddning, utan någon chans till bättring.
De är inte vid liv. De känner sig tomma. De känner enbart sorg. De har gett upp om sig själva och försöker rädda andra från att må som dem gjort.