Du vandrar där med släpdragna steg
För att du helt enkelt har gått så länge
Du är inte bitter eller sammanbiten
Utan trots den långsamma stilen så finnes en lättnad
Trots så mycket i din ryggsäck, så verkar den aldrig tynga

- Faktum är att den verkar knappt ens finnas där

Likt en fattig man i Indiska sagor
Som saknar nästan alla tänder
Men som ler ett leende som man nästan aldrig fått se
Bland de slätstrukna fasaderna och skarpa hjärnorna
Som om intelligensen aldrig skapat
Det den alltid letat efter, oskapat