Det var så nära att bli vi trots allt som var emot oss

Du försvann ett tag men kommer sakta tillbaka

Tänk om jag ännu vill fortsätta slåss?

Du är trygg i mina armar, böjda som raka

Tiden utan dig var töcken och ljud i dissonans

Tur att hjärtan blöder länge när ytan blir slagen

Det måste komma något bra ur allt, vi har nog en chans

Jag kan inte förklara hur jag mår, det hör inte till vardagen

Tack Venus för hennes vackra bländande själ i vitt

Som både sol och måne kastar ljus på

När himlakropparna för din skull står i zenit

En kyss, jag blickande neråt, du på tå

Ett ögonblick av gemensam kärlek och tillit

En närhet till din änglalika lilla kropp

Jag älskar dig mer och mer, bit för bit

Och jag fortsätter älska dig tills du säger stopp