Min kropp begränsar mig,
lederna har sin logik,
och jag kan
inte röra mig som jag vill,
inte hoppa upp i trädkronorna,
hänga i månen i en hand,
sträcka mig ut över världshaven.
Att vara människa är
att vara ofri,
fången i sin konstruktion.
Kroppen är ett fängelse,
är tanken fri?