För du är segerropen,
efter målen,
ramsorna och händerna i luften,
alla sorlen,

fast det är inget brus,
bara ett jävla rus,
som tar mig vidare,
i livet, daglig dags,
det är nu jag önskar,

att jag kan få det sagt,
att jag älskar dig,
du är livets vän,
allting man önskar,

eh, jag kan berätta sen,
när det blivit mörkt,
och ingen lyssnar längre,
kan jag säga vad som händer,
när alla lustar tar mig,

till njutningens tempel,
och jag är där med dig,
det är då jag tänker,
att alla vill vara som mig,

och ha dig,
i sin famn,
det är som att mitt skepp,
dockar i himlens hamn,

och jag kan leva längre,
än vad jag egentligen får,
dom säger hundra,
det är slutet vårt,

men jag tänker spränga gränserna,
fly till ett annat land,
för jag är inte klar,
även fast jag hamnar i tresiffrorsband,

så ska jag sikta högre,
och om jag skaffar mig flyt,
så kan jag traska vidare,
tills allt syre är slut.