Jag vet inte vad det är som drar mig,
till att göra allt jag inte borde göra.
Det är någonting inneboende i mig,
något destruktivt som vill förstöra.

För varför skulle jag annars
vila blicken på det som vibrerar,
av förtvivlan och lidande.
På allt det som infekterar?

Jag vill känna adrenalinet,
jag vill stupa av intensiteten.
Det är då jag känner att jag lever.
Det är min väg till vitaliteten.