Han närmade sig bussen, detta avskum som jag så länge har föraktat, hans blick som sa mig att han var bättre än mig, trots det visste jag att det inte var så, det hade hans ex berättat, men utan någon som helst sexuellbetydelse så var jag bättre än honom, och hans försök till att se ner på mig fick min stubin att tända till, det sprakade och knakade i mitt huvud när tankehjulen snurrade, han klev på, jag såg honom gå längst bussen mitt gång och min enda tanke var "snälla sätt dig mitt emot mig", och det gjorde han, och jag såg han blick av hat och förakt försöka äta upp min blick av nonchalans och en markant hint av löjeväckand leende.
"Lisa hälsar" sa jag med ett hånflin som fick honom att haja till.
"Vafan menar du med det?" frågade han mig hotfullt.
"Just vad jag sa" svarade jag, "att Lisa hälsar", nu log jag ännu bredare och ännu hånfullare.
"Du ska fan inte komma och tro att du är nått", svarade han bara och tittade ut genom fönstret, stött av vad jag hade sagt.
"Så då bryr du dig inte om att jag knullat henne heller då?", frågade jag oskuldsfullt, men fortfarande med en hint av hån.
"Näe, kassaste ligget jag haft", svarade han och fortsatte med sitt fönsterkikande.
"That's what she said!", sa jag och log med hela ansiktet.
PANG!
Han blev provocerad och dunkade mitt huvud mot fönsterglaset.
Busschauffören stannade bussen och öppnade dörrarna.
Jag hajade till och reste mig samtidigt som jag slet tag i killens jacka och fick han med efter mig ut ur bussen, han före mig, huvudet först, rakt in i en stor snödriva.
Förbannad reser han sig upp och börjar steg mot mig, händerna knutna, han slår mot mitt huvud, men jag lyckas stega åt sidan och mitt i rörelsen få tag på hans högerarm med min högra hand, och sätter ett slag med min vänstra armbåge i hans bakhuvud, samtidigt som jag vrider hans högerarm bakåt som i ett polisgrepp, han faller ner på knä av slaget, men försöker snabbt resa sig när det börjar värka i högerarmen, ju mer han spänner sin arm ju ondare får han.
"Nu är det såhär", sa jag med en lugn och sansad röst, "Lisa vill inte veta av dig mer, och du ska sluta höra av dig till henne".
"Det ska du skita i!" skrek han med en röst som sprack av smärtan i armen.
"Lisa vill inte veta av dig, och du ska sluta höra av dig till henne" sa jag än en gång, men denna gång med en pedagogisk ton trots mina sammanbitna tänder.
"Vafan släpp mig din jävel", sa han fortfarande med smärta i rösten.
"Lisa vill inte veta av dig, och du ska sluta höra av dig till henne", sa jag en tredje gång, nu ännu saktare och fortfarande med sammanbitna tänder.
"Okej, okej!", sa han "släpp mig nu förfan".
"Får jag reda på att du hört av dig till henne, en enda gång till, får jag reda på att du ens tänkt tanken, så kommer du ångra dig för resten av ditt meninglösa liv" sa jag lugnt, men med en intensivitet som måste etsats sig fast i honom.
Jag tryckte ner honom mot marken och satte foten på hans rygg innan jag släppte hans arm, när jag gick därifrån hörde jag hur han snyftade medans han reste sig. Det var sista gången han gjorde en flicka illa.