Jag snubblar på mina egna ord
Vansinnet i ena handen
vanmakten i den andra

Det finns flera sätt
att uttrycka
hur jag uppskattar dig
men bara ett
som för mig är tillåtet
Light-versionen som ändå
inte hörs
Förseglade läppars frustration
likt ekon som mattas ut

Det är då ursinnet knackar på
min inre port
och samvetet som blir påmint om
vem som får lov
att bry sig
på riktigt
och inte