Det börjar som en lätt utandning.
I denna stund lever jag.
Flödande vidare i omlopp, värmer varje vrå.
Jag tänker vara kvar här.
Fingrar vandrar vant över perfektion.
Tänk om jag väcker honom nu?
Vid världens ände hittar jag dig 2cm bort.
Måste komma närmare.
Och det sköljer över mig.

I en utandning.
I ditt omfång.

Jag hör till där du är.