Tårar rinner längs
med årbladet mollstämda
klanger från sorger
ringar in klagotoner
från de ohörda döda

gondolen glider
mellan ruinerna i
grådisigt vatten
gråterskorna mållösa
åser barnets sista färd

i fjärran öppnar
sig himlen ljuset diffust
olustig rorsman
lämnar gondolen skyndar
sina steg över vattnet