Tro nu inte att det finns något kvar
Du är blott askan av det som du brände
Musiken hörs ibland, som en viskning i vinden
Då minns jag dig som en liten smärta
Ett nyp i hjärtats mitt
Du är kärleken som svek
Människan vars veka tro på ärlighet
Begravde allt som var fint och rent