vänligen. jag vill inte sväva i ovisshet. osäkerheten går inte att sätta ord på, och skrämmer mig, när den tar form.

som vad?

den tar form av allt, vad som helst; inte hur som helst.

vad vill du veta?

jag vill veta att jag verkligen vet.

men det gör du redan.

det kan jag inte vara säker på.

men tvivlet ifrågasätter du inte.

jag är rädd för döden.

vad är det som skrämmer dig?

att födas igen i en sämre kropp. att torteras.

du vill inte vara någon annan än dig själv?

jag står ut så här. jag begär trygghet. att den ska ta form, i stället för.

i stället för skräcken, ska tryggheten äga rum. var finner du den?

i ord. de är lika verkliga som drömmar.

tvivlar du i drömmen?

nej. och det är motsägelsefullt. för också i den tvärsäkra acceptansen kan självmedvetandet ta form.

vad säger detta dig om orden?

att de avbildar existentiell sanning. gränser dras naturligt och detta önskar jag vore i min makt att tvinga på världen.

trots att det bara är du som äger dina ord?

jag kan inte rädda alla. allt kan inte hänga på mig.

du förnekar själva möjligheten. du trotsar din konsekvens medelst ett absurt språng till ett reaktionärkonservativt framåtblickande.

det kan inte vara sant; ingenting är i min makt. jag önskar att alla fick sätta sin gräns för sig själv. att alla fick den möjligheten: att alla kunde komma så långt.

tvivlet bistår allt med ingenting.

jag är rädd att det kommer vara fullt. att tvingas tillbaka hit. jag vill vara säker på att slippa. ge mig verktygen.  

ingen annan har vad du har. och du har ingenting någon annan saknar.

skona mig då från makt. jag orkar inte skärskåda tomheten längre. det måste till en utgångpunkt för något äkta. 

så nu vet du vad som måste till: 

destruktion som en form av kreation. 

du är i naturens våld. 

det är inte den som skrämmer mig. 

vad är det som skrämmer dig?

måste jag upprepa det för dig?

om du inte vågar vara rädd. 

jag har inget emot att tillintetgöras. men tänk om fler dras med. tänk om det finns oskyldiga. 

det finns inga oskyldiga.

men det finns de som sonar för sina brott. 

är det ett brott att bli våldtagen?

det borde vara brottsligt att äga insikt utan att konvertera den till utsikt. 

att inte spela på sin makt?

att aktivt verka för status quo inuti koyanqaatsi't. 

och om du lider av storhetsvansinne?

såsom människan genom historien har hanterat mötet med den absurda tystnaden? 

camus dog i en motorcykelolycka. 

låt mig vika tvätten. låt mig badda människans kokande huvud. låt mig se på himlen utan skuld. 

du behöver bara underkasta dig. 

nej, det måste till mer.

och det vet du redan?

språket kan dra sina slutsatser. 

du vandrar i cirklar. jag svarar inte för det. 

du svarar inte för något.

tekniken trollbinder. medvetenheten om döden ersätts med andra ord. känslan är densamma; pendlar. 

rädslan är konstant. 

rädslan räddade hjärnan på prärien och savannen. 

hjärnan är en rörelsedetektor?

och substituten ondskans tillblivelse: illusionen!

själva utbytbarhetens imperativ: konsekvent närmande-kontakt-frånvaro, frånvaro-kontakt-närmande; alltid en vilja över en annan, och då, när denna inte räcker till, men likväl håller sig självt i gång...