Svälj mina ord och hör mina skrik.
Lär mig hur man öppnar upp sig.
Visa mig hur man tar in världen.
Jag vill känna himmelen och havet
Precis som du.
Jag iakttar dig när du långsamt vaknar till liv.
Vinden i ditt hår lyfter dig upp.
Du är eterisk
Inte osynlig som mig.
Jag vill känna dofterna.
Jag vill se färgerna.
Jag vill höra ljuden.
Genomdränk mig i dina ord.
Hjälp mig att återuppbyggas.

Jag är trasig, sönderslagen.
Jag behöver dig.
Du måste rädda mig.
Jag vet att detta är ett tecken på svaghet,
Men jag bryr mig inte.
Jag litar inte längre på att jag själv
Ska kunna fixa tillbaka mig.
Jag kan inte bli den personen
Jag vill vara.
Jag kan inte återuppbyggas på egen hand.

Jag kan knappt titta på dig.
Jag är full av skam
Och du är full av färg.
Jag ser hur dina ögon tindrar
När ljuset träffar dem
Och jag påminns om
Hur det var att se livet
I färger.

Du vänder dig mot mig.
Mina ekande skrik har nått dig.
Jag tittar upp mot dig och blir genast hypnotiserad.
Mina öron fylls med välljudande musik;
Istället för det bullriga oljudet
Som har fyllt mina trumhinnor alldeles för länge.
Bilderna som registreras på min näthinna
Är inte längre i svartvitt.
Mjukt, lätt, inte helt säkert.
En varelse av harmoni och kärlek.
Virvlande heta, mesmeriskt.
Du torkar mina tårar
Och ger mig ett tvetydigt leende
Överlämnar det som du kallar ett kärlekselixir.
"Drick det"
Säger du
Och jag sveper det utan att tänka efter.
Min insida fylls med en brännhet vätska
Som förvandlas till tjock tjära.
”Kärleken bränns, kärleken gör ont”
Ord som utandas av en lögnare.
Ett etterdrypande kärlekselixir.

Förklädd som en gudomlig övermakt.
Du vet inte heller hur man lever
Men du vet hur man låtsas.