insvept i en tystnad som håller dig varm
liten och rädd vilar du tryggt vid dess barm
smekande, lekande luras du in
tills den håller dig fast, och du märker ingenting
det är försent för tröst, det är försent för gråt
fast tårarna rinner tills tröjan blir våt
men ändå förblir du insvept och tyst
du hade velat skrika men får inte fram ett knyst
med ett bröst så tungt utav sorger och svek
så orkar man inte längre leka denna lek