Jag vill glömma dig, radera dig från mitt minne
En kvälvande kärlek, så magnifik i mitt inre
Jag förvarna från början men ingen tänkte en extra gång
Oförstående om mitt tillstånd resultera i katastrofal omfång
I tusenfaldig ångest ville jag ej acceptera det jag fruktade mest
Mitt brustna hjärta är nu endast en kvarvarande rest

Missförstånd eller oförstånd?
Jag äro ännu förrvirrad över ditt beteende
Jag äro dock ej förstående över mig själv
Med ett miserabelt leende fortsätter jag vandra
Vandra på denna stig utan slut med mig själv

Ångesten kommer nu krypande med ditt ansikte fastnålat i mitt inre
Framtidsvisioner som gav hopp men slutade som en dröm i ditt inre
Förslavad i kommando äro jag av mig själv med handbojor i mitt inre
Tårar som börjat rinna nu när mörkret visat mig sanningen i ditt inre

Frustration reslutera i söndrigt rakblad
Mer narkotika från läkare och ett stadigt grepp om min strupe
Kudden trycks mot mitt ansikte med rinnande tårar

Jag älskar dig