högre mamma, högre
ropar skrattande barnröster

jag hoppar mot solen
bara fötter mot varm studsmatta
lätt och fri

hoppa som en hare
nej
hoppa som en kamel!

jag frågar inte längre
med kaffetorr röst
hur hoppar en kamel då

jag hoppar som ett barn
som det barn jag aldrig fick rymd att vara
med klövar och pucklar och tassar

dubbelvikta ungar i gräset
mina avbilder men
gnistrande, tumlande och fulla av liv

jag ser mig själv i dem alla
som jag borde vara
som jag ska bli

inga tankar
bara bubblande glädje i vågor
jag leker!
jag lever!