Badar bland minnen

förnimmer din närhet där

vi simmar bredvid

i samma andetag ett

regn från en klarblå himmel

virvlar i vattnet

öppnar ett svart hål blundar

och gråter hejdlöst

visst var väl ömsom glädje

men också sorg viskar du

några simtag från

stranden blir du och havet

ett med varandra

minns att du sa att vi är

tårar som har smak av hav

när du spriddes  för

vinden upphörde livet

om än blott för en

dag vadar mot stranden spår

av fotavtryck  i sanden

parvisa som om

vi gått tillsammans upplevt

något magiskt just

idag tar vågorna dig

ut mot havet jag blir kvar