trädens kala kronor

ska en gång stå i blom

glömd är februari

och all dess ynkedom

en gång ska den sista

basunens klara ljud

kalla Herrens trogna

till möte med sin Gud

lågan må ha falnat

men den kan aldrig dö

hjärtat kan ha svalnat

men där har såtts ett frö

det är oförgängligt

till skillnad från joe hills

inte alls fåfängligt

som dyrbar tid som spills

invid vattenbäcken

ett träd planterat är

rötterna sig sträcker

mot djupa myllan där

snart ska trädet blomma

och vintern är förbi

kronor som är tomma

ska inte så förbli

LARZ GUSTAFSSON   170228