Jag sitter
mol allena,
ögonen är rena
men jag gitter
inte se
mitt ve.
Fick jag bara
vara
en bland andra
slutar tanken vandra
kring i sot,
jag hade bot
mot ledan
redan.
Gör en reva
i mitt stål,
fyll mitt hål,
hjälp mig leva!


*
Dikten uppläst



- Poesi från Alvesta -