När du rann längst ned

Och vi Slingrats över hud och ben
När du smakat av köttet
Och jag har öppnat mig för floden
Då,
Somnar jag inte efteråt
Hon Låter dig inte
Eller jag kan inte
Bli mätt
Som att sova dåligt
För i vilka veck försvinner du,
Försvinner Dropparna jag samlat från din panna
Borttappad av ovissheten
Nu Tappar jag bort tiden
Jag önskar hellre att få somna
Och vakna överraskat ensam
Nu känns varje stund utan dina händer
Närmre döden
Vår hud är blank
Varje minsta rörelse klarvaken
Varje ryck i mina lakan
Fångar mig
Jag önskar hellre att få somna


Än att vara vaken
Själv
I vår heliga
Underbara Osäkerhet
Ifall du kan älska mig
Igen
Och igen

Och igen

Som nu


När du rinner
Rinner det ifrån mig?
Eller är det ur floden?