Jag gick en dag
så svag
och utan kraft,
jag haft
ett gräl med dig.
Mitt skäl
att ömka mig,
att sjunka hop.
Min trötta kropp
ett rop
att åter lyftas opp.
Men tiden bränner
ont till aska.
På kvällen var vi vänner,
beredda traska,
att nära vandra
med varandra
i vår sång
i livets gång.


*
Dikten uppläst



-Liten Poetik-