vi bara stod där

samlade runt den utfällda

bädden

helt tysta

berörda av sorgen

höll vi om varandras händer

som ett skydd mot

ondskan

och skuggorna utanför

i mörkret

jag låg helt stilla

kroppen redan kallnad tonande

gråvita

men värmen innanför

ändå bevarad

innerst inne

elden fortfarande brann

och den

brinner länge än

-

brinner lågor flammande

röda