Jag steg upp på tiljan, rörde mig inåt

tills dess palatset-kulissen veks undan,

som vände jag den sista sidan.

Min omgivnings enhet sprack upp.

Jag såg den i alla dess (allt mindre) delar

som hängde och dinglade

utan att ta i varandra.


Likadant glesnade jag.


Jag hade inte vetat om mitt mellan.


Jag låg här på sängen och såg på natten

oelastisk som säckväv, stjärnsträv,

med sin ojämna mittsöm av träd

och elefanten klev in i min sida.