Jävla skit! en till dikt.

Jag vill inte att det ska ta slut
hjälp hjälp!
Jag vill skrika att någon ska hjälpa mig men jag vågar inte
Jag HAR tagit mig vatten över huvudet!
Har jag eller inte.
Jag är livrädd...
För att jag inte vet som väntar,
vad som är statusen, hur den ska bli,
vad den har varit.
I am young and I own my life I NEED to talk about it, baby
eller något.
Fan jag kan inte kalla dig för det.
Jag måste sluta kalla dig för det.

Jag hade en mardröm om dig, du och mig och alla de andra dina flickvännerna som var så snygga, och satt där bak på den lila motordrivna trehjulingen som var värsta pimpmobil-trehjulingen.

Sedan nästan våldtog du mig.
Du tog på mig fast jag inte ville, jag bad dig högt och jällt att:
Snälla sluta!
För jag litade ju SÅ på dig.
Men nu vet jag inte.
Sen sa jag till mig själv i drömmen, snälla sluta.
Du bränner bara dig själv,
du måste sluta...
du MÅSTE sluta ,
du måste det!
Bränt barn skyr elden.
Jag vet inte om jag vill det, men det gör jag ändå.
Slutar...
Jag kanske saknar dig, varje dag typ...
eller gör jag?
Jag är livrädd för dig nu.

Bara pga drömmen.

Och för jag är rädd för att prata med dig om det, för jag vet inte vart vi står nu, vad för slags kontrakt som gäller nu?

Vem är du och vem är jag.
Does it matter?!
JAAA, det e klart.
Jag saknar ju dig. Jätte mycket!
Typ så häääääääääääär mycket!!
....tror jag.



Vad fan nu det här är.
Jag är i bitar, du är i arbete.

Jag vet inte vad jag ska göra, ska jag berätta det för någon, jag har inte berättat det för någon. i mitt liv.
INGEN VET

Några kanske anar, men ingen vet.

Jag saknar dig så det strålar ut i benen,
Jag saknar dig på ett jätte konstigt sätt, jag vill prata med någon om dig, men jag kan inte.

Det skulle bara bli fel , jag vill inte att det blir fel.
Jag måste ha någon som kan se, som jag, som kan se, som inte är rädd.

Jag försöker låtsas, ibland, och intala mig om
att det var inte ,är inte, en stor grej som hände.

Om det hade varit någon annan så kanske det inte hade varit det.
Men nu var det, är det, JAG.

Och det är en jätte stor grej, den största kanske,för mig.

Jag är så trött och det enda som jag vill är att ligga i sängen där.
Så kanske kanske jag kan få lite ro,
och sova...vila.

Jag vet inte vad det här är.....vad är det här för känsla....är det kärlek, Om ja, vilken typ av kärlek är det då????
Hur utövar man den?, jag förstår inte. Jag får inte få dig.
Jag kan aldrig det.
Det blir aldrig så, jag har kanske en spärr nu, en till.
Jag orkar inte. Jag har ju ont ju, Jag vill inte ha ont.
Jag vill ha din uppmärksamhet, och tryggheten du gav mig.
Och utrymmet att växa.

Helt ovärdeligt.
Det du gav mig var helt ovärdeligt.
ÄR helt ovärdeligt.
Jag har det inte längre.

Tänk om jag inte träffat dig, då hade jag aldrig fått någonting alls.

Men jag hade inte mått så här heller

Du visste inte, och jag visste inte vem det var jag träffat.
Jag trodde på något sätt att jag visste, men jag visste INTE!
Jag har alltid lekt med elden, nu har jag bränt mig.
Det är ganska bra, att få känna på de konsekvenser som ens handlingar ger.

Jag vet inte allt, jag har aldrig gjort det, jag kan inte leva mitt liv genom andra, jag måste leva det genom mig själv.
Jag har börjat.

Men på nått konstigt vänster så är den här JÄTTE konstiga känslan
till dig kvar, i mig.

Och det är jätte konstigt.
Jätte, det är en såndär sak som jag skulle prata med dig om.
Men det kan jag ju inte för det är ju du.
det är ju dig det handlar om.