Tät dimma

tänder du lamporna nu

insnöad djupare

ingen

framtiden

de planerade planerna

djupare inåt

blev till

dessa mjukt dansande skratten

som katten

på myriader små

fasettslipade kvartskristaller

spann

medan hon

sydde den djupnande

natten

grät hon

tårar av berusande eld

över

nätter av svartaste

sammet

mina

penseldrag

följer dig spåren

över tiden böljar den

allt vad du sade och inte

redan skimrande illusioner

om jaget

ertappad avklädd

som färgade omgivningen

växer inåt med tilltagande hastighet

kreativiteten

sanningen glömdes

i ett snäckskal på stranden

-

jag