det är då när jag ser på dig
som det stora vemodet rullar in
vintern försvinner in i ett regn
men dina ögon ger glädjetårar
den eviga längtan
och fjärilen som lämnade
doftspår över min hud
skimrade som ljus
kändes som dina andetag
får hjärtat att slå gnistor
och saknaden blir
en gäst på genomresa
i min verklighet
att inte veta
en hälsning från dig
Du lever i mig alltid
och du hittar hem
även jag