Som en hägring i min boning solen gryr
Jag vill jaga, jag vill fånga, men den bara flyr
bak persienner vars lameller gått vitt isär
Separerade mellan linor, ligger flugor där

Mellan fönster, mellan dörrar värme smit
Jag vill lätta isoleringstejp och höra dit
Där som kylan tar förgivet att den alltid bor
Men på det ska bliva ändring vad än kylan tror

I min hoppfulla förändring ska då åldern sist
vinna hem alla poäng och den dröm jag visst
hade varligt impregnerat med en barnslighet
Förträngde då det enda som man säkert vet

I min dödsdans med mitt solljus ande lek
Jag ska valsa av mig livet som en lilja blek
Slutligen när allting upphört blir solregn natt
och flugben rycker till som i en våg av skratt