Hur jag använder tiden
tid som ofta står still
Ja, det blir nog som vanligt
jag gör väl precis som jag vill

Men penningarna de tryter
mitt tålamod likaså
Jag ligger och glor upp i taket
men borde mig resa och gå

Min vilja den står i skogen
klamrar sig fast vid en gran
Resten av kroppen är hemma
Velar och tjurar som fan

Jag ser på mitt fickur och undrar
om det är natt eller dag
Är hon tolv eller tjugofyra
Såna problem har jag

Utöver lättja och leda
Lider jag även en brist
av sociala kontakter
tro fanken om livet blir trist

Så jag tar mig en tur till parken
Möter en själ eller två
sätter mig ner på en stubbe
för om möjligt livet förstå

Då får jag en sticka i baken
för precis sådan tur har jag
När jag tagit mig i kragen
ja, då blir det en dålig dag

Då hör jag en röst ifrån ändan
Hallå! Jag är viljan du glömt
Jag blir rädd och gnuggar ögat
Det här är väl nånting jag drömt

Men rösten den fortsätter tala
och jag får fart på min kropp
Jag springer och känner mig lättad
Min vilja ger frihet och hopp

Jag hoppar mig ut i världen
slänger min klocka i ån
för tiden den är oändlig
men livet är bara ett lån