Som en stör rätt genom hjärtat
inte ens det kan döda min själ
jag är utsliten, visst men ändå
känner jag vem som vill mig väl

Som ett spett rakt in i ögat
inte kan det ta bort den bild
av våra möten i lönndom
när du var en främling så vild

Som en smäll över käften
inte får det mig att vara tyst
för skrivna ord kan också tala
när tomma ark sin penna kysst