lönnen bär sin tunna kostym

som beskyddar själen
hur skulle den klara
storm och vinter
om den vore naken

i våra stunder
blir goda minnen kostymen
som skyddar oss
när havet fryser till is
och marelden flämtar vid horisonten

då vi öppnar dörren mot mörkret
var inte rädd

tillsammans förlorar vi aldrig
tro och hopp
på varken ljuset

eller livet