vad är jag utan mina drömmar
vad är jag utan dig
väntar på att glömskans flod
ska förvandla min inre värld
men ibland är avståndet mellan den yttre
och den inre så lång att jag måste vända om
ändå förstår jag inte hur människor kan göra så

Vet nu att vägen till Golgata är stenlagd med våra tårar
har länge väntat på din återfödelse
din återkomst till livet
har klippt så många svalor i guld
tapetserat så många väggar med silver
medan vandringsstaven
gått över klippiga bergen i sökandet
efter sin innervärld

Jag har väntat vid grinden vid havet så länge
snart stampar min vita fåle
ropar på mig, drar i tyglarna
vill ut på vandring för att hämta dig
Vill se träden regna soldroppar
vill höra fåglar tala på fåglars vis
om livet

i galopp river vi upp damm
medan de grunda sjöarna
rynkar pannorna


Vad är väl dagen utan dig
vad är väl natten utan dina andetag
din hand runt min nacke
min kind mot din våra själar blandas
vilar samma andetag
allt annat är inte all logik
alla ögon vilar stilla
ser ljuset från stjärnorna
ser glittrande bloss
lyser nattens mörker för oss
doften av våra själar strömmar
genom våra drömmar

ingen har mött tystnaden
som vilar i en sjö om aftonen
ingen har sett tystnaden
eller elden som brinner i våra ögon

Jag står under ett blommande träd
brinner bara för dig