på hemväg kl 21.00 med riktning mot havet tänker jag på samtalet från USA.
det var chefen som hörde av sig. var orolig över värmen och hur det gick med katterna. jag tänkte det inte var någon idé gå som katten runt het gröt och sa som det var att det var skönt med egen kuppe
hon var tyst en lång stund och undrade sen om schemat hon plitat och präntat var bra. jag svarade lugnt trots tidigare frustration över att inte få kontakt med min andra halva bortrest till främlingslegionen eftersom inte nåbar. fast insåg kontaktmöjligheterna var diffusa om mobilnätet inte funkade och stängde locket om irritationen
det där med arbetstider kan ju variera i olika länder och så händer det oförutsedda då den förhoppningsfulle sökanden upptäcker att arbetsförmedlingen tagit sommarlov eller har en sommarvikarie som sliter sitt gråa hår i temlor över köernas bleka ansikten
jag upplyste chefen med lugn röst att jag sover över två nätter i sträck men en tredje vägrar jag. inte ens hotet om ett nackskott får mig ens att överväga möjligheten. / det blir ett kvälls och ett morgonpass/ hon blev tyst mumlade sen: du får göra som du vill riv schemat bara det funkar. tack svarade jag. därpå berättade jag: den nye kattkillen som ska hämtas när du kommer hem har jag låtit vaccinera men behåller honom hemma hos mig tills han blir hämtad