vad har du sett, vad har du sett inom mig
har du vågat tro på mina ord
har jag varit för ärlig med hur jag mår för dig
har mitt mörker skrämt dig, snälla älskling svara nu

jag vet, du bad aldrig om att jag skulle öppna mig
har ändå blottat mer än nog
kört fast i gamla spår
och aldrig riktigt låtit dig förstå
förlåt om jag lagt över hur jag mår på dig
förstår om bördan blivit allt för stor
känner mig så naken nu
jag känner mig så rädd

för vem orkar med en försupen blottare
när han med stolthet går fram
och visar upp det han har
sedan finns det ingen spänning kvar
så jag tar på mig varje plagg jag slängt och försöker glatt le igen
men under kläderna finns en själ
som ropar efter hjälp
och vill blottas för dig igen min vän.