Jag tänker på metaforer.

Det är ju inget att tänka på.

Men om jag nu vill bli bättre på att skriva
då får jag allt se till att reda ut det här.

Metaforer är sådant som ska finnas i en bra dikt,
det har jag precis läst på en annan diktsida, här i den här "nätverkligheten".

Vad är en metafor?

Jo, istället för att säga eller skriva som det är, så använder man andra ord,
eller ett annat ord, för att säga som det är,
men på ett mycket tydligare sätt.

Metafor för metafor skulle då kunna vara "krångla till det".
Nä, det blev en omvänd metafor,
för "krångla till det", gör ju inte saker
lättare att förstå.
Till exempel
det där med kärlek i dikter. "Jag älskar honom", räcker inte. "Från yttre rymden och tillbaka", då fattar man liksom hur oändlig den där kärleken är?
Eller?

Den bästa metaforen för kärlek jag läst i nån bok, är den i boken om Emil i Lönneberga, när Emil skottar och skottar och skottar snö, för att kunna få iväg sin Alfred till läkaren.

Då fattar man ju.

Jag får öva på det här.

Längtan då, metafor för det?
"Så tomt inom mig att blåbärspajen smakar
bark."

Bra va?


Tack för att du åt upp mina smulor av ord.

Tack för att du läste, här behöver jag inte göra mig till.