Hettan som ligger mellan oss vaporiseras ut i den kalla februariluften..
Han hittar mitt öra och håller ett stadigt tag om min nacke.
ingen flykt, ingen nåd, ingen protest.
jag kan bara ta allt han ger, nu när ingen ser.

och jag tar jag slukar dig i minsta droppe, hungrig snudd på galen av
explotioner i mitt inre.. vill fly bort från intensiteten, en liten röst av
tvivel ekar från min mun, men han tystar mig med en kyss.

han trycker ner mig så jag glider nerfrträdstammen, handen på min svank
Eros ler som om han vet vad som händer näst.
Han når mitt innersta och vad som känns som ett nätverk av trådar gjorda av ren känsla av oss orsakar den största vågen hittills.

Vågen av njutning tar mitt förstånd och blåser det rakt ut ur huvet på mig.

Moln? Jag är omringad av rosa moln.. borta är Eros och skogen.
Allt är skönhet och ren känsla av välbehag. Jag flyter där i ett tidslöst ögonblick.
Jag måste ha hittat en genväg till vart jag nu var. En kyss för mig tillbaka och
vidögt spärras mina ögon upp och min blick möts av lövverket.

"du är en Gudinna", viskar han i mitt öra och för första gången i mitt liv känner jag mig som en.