visst blir vi beklämda över allt som sker i dag
hur kommer allt att sluta om vi inte längre bryr oss
inte ser varandra i vår nöd
det växer upp en snårskog i själen
Ofta är det så att varje litet livstecken
skapar återupptäckandets innerliga glädje
förälskelsen vaknar
Man ser och man minns
älskar alla de små detaljerna
Energisk och retlig
men absolut inte omänsklig
Inte ett fel, inte en darrning
och fastän hjälplinjer saknas raka rader
prydligt, nästan pedantiskt
de upprättstående staplarna
några av dem påminnande
om eldslågor
en strävan efter objektivitet
och ordning
I dess skenbara obetydlighet
så inspirerar det att se
människan

Då står klockklangen inte stilla
då fryser inte tonen fast i själen