Det bor i mig ett monster
Ett hungrigt djur,
Som bär på tusen frågor
Och ettrigt gnäll.

Jag håller det i koppel
I sele och i bur,
Och gör musiken högre
När det blir kväll.

Men djuret gnager sönder
Både skinn och stål.
Ibland så står vi bara
Och mäter viljekraft

Utan några hinder,
Ett enda andetag
Mellan vassa tänder
Och en oskyddad hals.

Jag bygger nya burar,
Jag lurar djuret dit.
Där sitter det och ylar
Och morrar fruktansvärt.

Det djuret har oändlig
Omättlig aptit.
Det äter hopp och vilja
Och allt som mig är kärt.

Och endast väldigt sällan
Du kommer till mitt hus,
Förstrött du klappar djuret
Som vore det en hund.

Och det otäcka monstret
Somnar vid din fot
Och i din trygga skugga
Får även jag en blund.