som ett barn står vi där och förundras
ser sanden sila mellan våra händer
silar tiden, den outgrundliga
förundras gör vi när vi finner markerna förändrade
där vi satte vår fot i fjol
och året dessförinnan
gräshåret är gult, når till låret
och svampen har förirrat sig bort
månne den hittar hem till regnet