När skräckens klor griper tag om mitt hjärta.
När jaget och duet försvinner och vi blir osynliga för varandra.
Nu är då och då är nu.
Allt som varit suddas bort, och upplevs igen och igen och igen Fastän på nytt. Men pappa ska ju leva, farmor ska ju leva, mormor ska ju leva. I min värld gör de det. Bara att det var länge sedan vi träffades. Tårar av saknad. Saknadens tårar. Ta hand om livet där änglar gör fotspår längs vita stränder av minnen. Pärlugglor svävar ovanför oss. Rädslornas palats under läderhuden. Sorgen förlamar för att sedan fräta sönder den som en gång var jag. Konsten att skapa ett nytt jag. Självtröst. Att läka sig själv, om igen. Den jag en gång trott mig vara. En porslinsdocka i glaskupa.
Sagolika livsöden. Blunda min vän. Härifrån till evigheten. Du och jag.