Livet är ett spel som ingen vinner,
för varje spelomgång är det någon som försvinner.

Reglerna är redan skrivna och obrytbara,
hur vi än spelar, blir vi aldrig oslagbara.

För varje tärningslag närmar vi vårt slut,
hamna på "stå över ett kast" och tjäna nån minut.

Frågan ställs, varför spela när man inte får stanna kvar?
Har man gett sig in i leken, får man leken tåla, det är mitt svar.