skimrar deras ranka stam månblommevit

och hösten målar en symfoni i skiraste guld

vajande runt björkarnas midjor

deras susande röst

liksom fåglarnas jubel om våren

självaste bergakungen lyssnar därpå

minns det lysande hornet över himlen

då han vandrade utanför natten

kände smakerna, årstidernas fjät

över tungan