där i disets brutna solstrålar
mellan ögonfransar och pupill
mötte dimslöjorna mig i regnet
som ömsint sköljde mitt tak
och trädets bark tvättades av moln

vattnets dag bar simskola för drunknande
en chans att klä sig nakna
med vatten upp till hjässan
andas vi igen
som i en livmoder av björkar
en allé av vågor och sand
under en yta där sorg tävlar mot glädje
själv väntar jag på schackspel med liemannen
bara för att berätta
att jag avstår även i år

så trotsas publikhavet
både inom- och barbords
breder ut sig som enskild horisont
så nära; ändock så hägrande
breder mina ömsade vingar ihop

så utanför i leken som ingen tål
står jag beredd och delaktig
men försvinner in
i mitt våta medium
där ljud isoleras tre gånger så klart
i jämna simtag
krigar jag
mot räkningen
och klockan