Att förakta en annan människa det är det värsta vi kan göra en annan människa.
Vi kan hata och tycka illa om , men förakta --NEJ -det finns koppling till nazism.
Det är att förvandla människor till O-människor eller insekter.
Vad gör vi "Lyssnar, tittar, tiger, och lär." Svalkande likgiltighet och tilltro att
vi är bra hur länge räcker det?
En svidande baklängtan, att göra om alltihop igen, inte som vi då utan som vi är nu. Plötsligt blir allt så komplicerat. Detta för kroppar ska vara unga, spänstiga och vackra och så håret långt ,ögon stora klara sedan även tänder vita men inuti ska det sitta en gammal tant och styra med all sin beska erfarenhet.
Hur går det ihop med symbiosen mellan själ och kropp.
Den utslitna genussituationen den gamle rike och fule mannen som inmundiga den unga vackra mön.
Ack kärlek enda målet, ja kärlek att älska sina med människor!
Ja, vill hålla mig vid liv och leva under hela mitt liv.