Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Bergsmänniska.

Djungelns kvavhet, dalarnas utsikt, vindens hårda slag är jag. Sitter och tittar på stjärnorna, snart inser jag att vi missat solens charm. Allt för många har dött. Vi dör. Du sa alltid att roten sitter djupt. Vi växer åter. Här jag går låter vi fåglarna flyga, bergen är våra. Låt kungen bestämma i staden. Bergen är våra.




Fri vers (Modernistisk dikt) av poesiturken
Läst 219 gånger
Publicerad 2019-12-31 12:45



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

poesiturken
poesiturken