är ett ämne vars spännvidd gjort mig betänksam
över ett och annat, en trampmina vill jag påstå

För bara 15-20 år sedan pratades det vitt och brett om "klassresor"
resan från en lägre till en högre klass
I dag tar fler människor än tidigare språnget ur sin klass
men det innebär inte att de alltid blir accepterade
av den klass de skaffat sig tillträde till
Förloraren är alltid den inskränkte som inte inser
möjligheten att utvecklas själv
Den som gjort klassresan är vinnaren

Det som gör situationen än mer skrämmande är när människor sätter tummen i ögat på den utsatte som gjort klassresan med stora krav "förväntningar" att följa diktat på vem vi ska vara, helt tvärt emot den egna viljan
Det kan förekomma "övertalningsförsök" psykisk utpressning för att få individualisten att foga sig gå i fädrens fotspår eller samhällets
Beteendet kan inte formuleras annat än att det är omänskligt
att det förekommit i dåtid är inte förvånande
med tanke på de knappa resurser vi hade och att tekniken var i sin linda
Men att det förekommer i dag, tanken svindlar!
Har vi inte kommit längre i vår utveckling
den Maslowska behovspyramiden?

Det tillhör våra mänskliga fri- och rättigheter att själva bestämma över våra liv . Ingen har rätt att ta ifrån oss våra möjligheter att utvecklas till vår fulla potential och försöka utplåna livsgnistan genom att "hjärntvätta" oss att bli något vi aldrig varit menade att bli !

Plötsligt hoppar sambandscentralen över till, när hon stod i bankkön bakom kunden där kassan tillkallat direktören orsak lånelöftet. Och denne kund utbröt i en livlig konversation om just kundens rättigheter. Bankdirektören var ovillig bevilja lånet, trots pokerhanden innehöll allt svartbygge
skyskrapor där tusen vindars röst skapat sitt rede

Bankdirektören van hantera ömtåliga situationer, bokförde skickligt vita papper till äkta svartabörshandel

Därpå kopplade sambandscentralen blixtsnabbt ihop arket hon fann på golvet när hon kom in i marmorpalatset, där hon läste

I går var du blott en fantasi, i dag är du död.
Ett tufft beslut uteblev, men ändå kom sorgen.
Ur kärlekens oskyldiga nyfikenhet skapades ett ovetandes liv så vackert och fint.
Detta oskrivna blad skulle en dag kunna vara en roman, vars innehåll skulle kunna förändra både rum och tid.
Denna historia får vi ej ta del av och kanske är det bäst så. Istället för att bestämma och fängsla två öden fick du vara nyckeln till två fortsatta liv i frihet. Den ofrivilliga väg du vandrade blev din död, men kanske bidrog du med något mer än så. Enligt många var du ingenting, men för mig var du en möjlig son. Det du har lärt oss är obeskrivligt och nu är du bara ett minne blott.

När hon vände på arket såg hon den spretiga stilen, märkligt nog var emblemet bortrivet, blott en spillra var kvar..hastigt lyfte sambandscentralen blicken och såg bort mot bankens heraldiska symbol, en eldsprutande fågel… resterna som fanns kvar var exakt en remsa samma lysande röd. biten av en vinge

Sambandscentralen knackade kunden på axeln och räckte fram brevet, pekade på den lysande remsan och på bankens heraldiska symbol...

Kunden log befriat och höll fram pappret, varefter bankdirektören vände på klacken, skorna blev plötsligt obekväma