Med lotusblommans porslinsvita vingslag.
Vi njöt av varandras existens, en dag till.
Att vi aldrig sågs mer än trollsländas liv är en helt annan värld.
När brudorkide'n sloknar i mina händer, så också jag.
Fridlys mina fantasier som skenande mustanger i månsken av oss själva.
Men det vackraste vackra, för evigt inristat i mitt hjärta, om än med sorgset leende. Vemodet hos påfågeln. Hennes närvaro tröstar.
När äventyret i grubbleriernas kokong tar över släpper jag ut de vargar som ägt mitt inre.
Din lyster. Din passion. Din närvaro.
Älskar poesin i din ö av bergskristall.
Fruktar ensamheten i mitt egna bo pärlugglan byggt till mig. Kvist för kvist.
Om bron mellan oro och lugn någonstans kunde mötas. Men sällan lugnet segrar.
Omfamnar vädurens eldtecken, fastän eldens låga slocknat.
Beundrar drömskt den porlande vänskap som vårvinden ger oss. Att älska flirten.
I nattens väntan på de vita tigrarnas drömmar jag och snöleoparderna dagdrömmer oss bort.
En resa genom smekande videung och känslosam livserfarenhet.
Jag blundar och ser våra stjärnbilder älska.
En stjärnhimmel bort.