Gräset spirar i det långa ljusets
nyväckta dagrar
värmen över ryggen, våra mular nafsar
strå efter strå av det livgivande gröna
visst är det så, det är där
i känslan, det är där vi möter varandra
gläds av smaken på tungan
vi dricker ur brunnen, växer i anden
våra själar fredlösa, utan varandra
friheten och vinden
varje strå varje streck över vår hud
har burrig vinterfrisyr
före sommarens glänsande manke och länd
planterade står vi stilla mitt i alltet
kastar med luggen, lyssnar
och ser molnens tuvull segla svindlande nära
trädens spiror, före de landar
nära, alldeles himlaranden