Dimman omsluter trädens armar
när natten skymmer
står på klippan i solnedgången
ser solen seglar ut över havet och dalar
skimret stiger upp ur djupet

vad ser vi varje dag om inte
vid horisonten de oheliga
fotfolket närmar sig
korståget det röda korset mot det vita
gör allt för omvandla oss till ett urklippt tidningsark
ett stycke kött format av sorg
de rör sig som flockdjur

glädjen är den rustning vi behöver
och öppna ögon