Isskulpterade kattugglor.
Det mest underbara i blick av svalor.
Frestande chokladpraliner, men jag tackar nej.
Även näckrosor och tranor i en melodi vi tycks minnas bägge två.
Beklagar tristessens ökensand. Gratulerar passionens kärleksnatt.
Självläkande tröstande. Men glädjen i lemurens aura så totalt genuin. Aldrig mer vingklippt. Alltid flygfärdig. Hon nöjer sig med exklusiv åtrå. Blundar och där lugnet tar mig med storm, jag kanske finner mig själv. Lila nyanser. Vissa älskar, andra inte. Vem kunde ana skorpioner på sin färd över forsen se när skuggor rodnar. Myskänslan är på topp och aldrig jag önskat något annat. Humlorna viskar. Så även vi. Vad händer om vi byter hemligheter? Vem vet? Kanske spänningen avtar, men lyckan kanske väntar i livets akvarium. En stund i universum och om jag får önska vore kärleken så mycket närmre än två meter bort.